Likviditetsbudget

Vid ansökan om företagslån kräver långivare vanligtvis att du tillhandahåller en balans- och resultaträkning. I denna guide finner du all information du behöver för att ta fram dessa dokument samt förstå anledningen till varför långivare efterfrågar dem.

Vad är en likviditetsbudget?

En likviditetsbudget är en plan för företagets inkommande och utgående betalningar under en viss period, vanligtvis månadsvis. Till skillnad från en resultatbudget, som visar på företagets intäkter och kostnader för att beräkna vinst eller förlust, fokuserar en likviditetsbudget på när och hur mycket pengar som faktiskt kommer in på kontot och ska betalas ut.

Syftet med likviditetsbudgeten är att ge en överblick över kassaflödet och förhindra att företaget hamnar i en situation där det inte kan betala sina utgifter, trots att det kanske går med vinst enligt resultatbudgeten.

Varför är en likviditetsbudget viktig?

Att skapa en likviditetsbudget hjälper företagare att få en realistisk bild av hur företaget kommer att klara sina betalningar i framtiden. Den gör det möjligt att förutse perioder med negativa likvida medel och ger tid att vidta åtgärder för att säkra finansiering i form av exempelvis företagslån, factoring eller leasing i förväg.

Till exempel, om du planerar för en förlust i din resultatbudget men ändå har tillräckligt med likvida medel för att täcka förlusten, kan du undvika problem längre fram. Därför är det avgörande att säkerställa att likviditetsbudgeten är i balans.

Viktigt att tänka på- moms i likviditetsbudgeten

I likviditetsbudgeten måste du också tänka på momsen. Medan du i resultatbudgeten räknar på intäkter och kostnader exklusive moms, så behöver du ta hänsyn till hela beloppet i likviditetsbudgeten. Det innebär att både ingående och utgående moms påverkar de faktiska pengarna som flödar in och ut ur företaget.

Hur ser en likviditetsbudget ut?

En likviditetsbudget kan se olika ut beroende på företagets storlek och komplexitet, men en grundläggande struktur innehåller:

  1. Ingående balans – Tillgängliga medel vid periodens start.
  2. Inbetalningar – Pengar som förväntas komma in under perioden.
  3. Utbetalningar – Alla betalningar som företaget behöver göra.
  4. Utgående balans – Likvida medel efter periodens slut.

Exempelvis kan du i en månad börja med 20 000 kronor på kontot, få inbetalningar på 50 000 kronor och göra utbetalningar på 40 000 kronor. Den utgående balansen blir då 30 000 kronor, vilket innebär att likviditeten är tillräcklig.

Företagare packar sina nya ordrar innan en ny likviditetsbudget ska fastställas.
Företag planerar sin likvididtetsbudget efter att ha läst tips på toborrow.com

Att agera i tid med en likviditetsbudget

Om du ser att företagets likviditet är på väg att bli ansträngd längre fram i tiden, kan du vidta åtgärder på förhand. Det kan handla om att omförhandla betalningsvillkor med leverantörer, ta ut pengar från investeringar eller till och med överväga ett lån för att täcka eventuella likviditetsbrister.

Genom att ha en tydlig likviditetsbudget och vara proaktiv kan du minska risken för att hamna i en ekonomiskt pressad situation. Om du behöver ta ett lån kan en väl genomarbetad likviditetsbudget dessutom öka dina chanser att få lånet beviljat, då långivaren kan se att du har koll på företagets ekonomi och kassaflöde.

Så oavsett om ditt företag är stort eller litet, är likviditetsbudgeten ett nödvändigt verktyg för att säkerställa att du alltid har pengar för att betala dina räkningar i tid och undvika negativa ekonomiska konsekvenser.

Senast uppdaterad:
2024-11-20 15:45
Ansvarig:
Toborrow AB
Porträtt av Emma på Toborrow
Innehållsansvarig
Emma Blomkvist
Senast uppdaterad:
2024-11-20 15:45
Publicerad:
2024-11-06 14:10